Krypto är den normala termen för hemlig skrift, dvs där en avsändare har förändrat sitt egentliga meddelande så att bara den avsedda mottagaren kan tolka meddelandet. Övriga personer som råkar se det krypterade meddelandet (kryptotexten) kan (förhoppningsvis) bara inse att det är något hemligt meddelande.
Om själva förekomsten av ett hemligt meddelande är dold, så brukar det istället kallas steganografi. Exempel på detta kan vara osynligt bläck, mikropunkter, en teckning, som genom överenskomna detaljer döljer ett meddelande, eller en vanlig dagstidning, där vissa bokstäver på en viss sida har markerats m h a små knappnålsstick.
Med beteckningen klassiska krypto i titeln avser jag kryptosystem skapade före datorns födelse, och som inte heller använder specialtillverkad elektronik. Det är krypto som bara kräver papper och penna, evt tillsammans med enklare mekaniska hjälpmedel.
Krypto kan i sin tur indelas i kod och chiffer.
Kod innebär tjocka kodböcker, där meningar, satser, ord, bokstavspar och bokstäver ersätts med en unik, oftast femställig, sifferkombination. Dvs vanligt förekommande meningar, satser och ord har egna kodord, medan ovanliga ord får byggas upp av ett antal kodord för bokstäver och/eller bokstavspar. Detta gör att det inte finns något direkt entydigt förhållande mellan antalet tecken i ett klartextmeddelande och antalet tecken i kodmeddelandet. Kod lär ha använts bl a i diplomatiska meddelanden. I övrigt tänker jag inte säga mer om kod.
Chiffer kan i sin tur indelas i transpositionschiffer och substitutionschiffer.
För transpositionschiffer gäller att i kryptotexten finns exakt samma tecken som i klartexten, men ordningen är omkastad enligt någon algoritm.
I substitutionschiffer byts tecknen ut mot andra tecken. Detta kan ske tecken för tecken, eller teckenpar för teckenpar, och det kan ske med samma översättning för alla klartextens tecken (monoalfabetiskt chiffer), eller med en översättning för första tecknet, en annan för andra, en tredje för tredje tecknet osv, tills man så småningom (med en viss periodicitet) börjar om med första översättningen igen (polyalfabetiskt chiffer). Det enklaste chiffret är ett s k Caesar-chiffer, där varje bokstav i klartexten ersätts med bokstaven x steg längre fram i alfabetet. Det ursprungliga Caesar-chiffret hade x = 3, så alla A ersätts med D, alla B med E osv, se nedan.
Bra böcker om krypto på svenska är tyvärr sällsynta. Det som jag sett till i bokväg är diverse pojkböcker där några krypton presenterats utan närmare sammanhang, eller också böcker som behandlar litet perifera delar av krypto.
En visserligen både tunn och litet rörig bok, men ändå klart läsvärd bok är Lars-Erik Nilsson "Krypto", Aldusserien 1970.
Annars kan jag rekommendera att se efter vad som står i de stora uppslagsverken om krypto eller chiffer. Speciellt finns under Chifferskrift i Svensk uppslagsbok från 1948 nästan sex sidor om olika kryptosystem.
På engelska är urvalet större. Den enligt min - och många andras - mening bästa boken om krypto och dess historiska utveckling är David Kahn "The Codebreakers", Macmillan Publishing Co, Inc., 1967. Den boken har kommit ut i en ny upplaga, med ett par nyskrivna kapitel.
En tidig men fortfarande aktuell bok om hur man forcerar ett krypto (dvs löser ett krypto utan kännedom om nyckeln) är Helen Fouché Gaines "Cryptanalysis", Dover Publications, 1956. (Tidigare utgiven under namnet "Elementary Cryptanalysis").
Om du skulle vilja veta mera om (klassiska) krypto, och få kontakt med likasinnade, så
finns det en amerikansk förening som heter American Cryptogram Association.
Föreningen ger ut en medlemstidning The Cryptogram, som utkommer varannan månad.
I den tidningen finns artiklar om krypto och ett stort antal krypton att lösa. Alla dessa krypton
är inskickade av medlemmar. De medlemmar som så önskar kan lösa de
krypton de klarar av, och inom fyra månader skicka in lösningar till en speciell
lösningsredaktör. I det nummer som kommer ut fyra månader senare
publiceras rätta lösningar.
De flesta medlemmar är amerikaner, men det finns medlemmar från många olika länder. Jag är själv medlem.
Mer information hittar du på hemsidan American Cryptogram Association.
Denna sida uppdaterad 12 december 2007